Seminarier

Som betalande medlem i Bildspråket får du tillträde till ett digitalt seminarium via Zoom varje månad. Seminarierna går alltid två gånger så att du ska ha större chans att hitta en tid som passar dig, och de pågår mellan 45 och 90 minuter.

Seminarierna kretsar kring mjuka frågor som kräver tanke och bearbetning, och utmynnar sällan i något konkret och absolut svar. Seminarierna består av:  

  • Förberedelser. En vecka innan seminariet får du tillgång till en text som förbereder dig inför frågeställningarna som tas upp.
  • Föreläsning. Under föreläsningen får du perspektiv och fördjupning på innehållet du tidigare läst.
  • Frågor. Efter föreläsningen blir det en öppen frågestund.
  • Diskussionsgrupper. De som vill diskutera och ventilera sådant som rör seminariet kan delta i diskussionsgrupper. Där träffar du ofta medlemmar som går i andra grupper än din ordinarie grupp.
  • Sammanfattning av diskussionsgrupperna. Seminarierna avslutas med en kortfattad sammanfattning i punktform utifrån gruppdiskussionerna.

Seminarier 2022

Berättarjag — hur du skapar och använder dem

  • Söndag 16 januari 2022 klockan 10:00
  • Onsdag 19 januari 2022 klockan 18:00

Innehåll

Temat för januariseminariet är berättarjag. Syftet med att arbeta med berättarjag är att bygga ett personligt bildspråk inifrån, med utgångspunkt från några av dina personliga värderingar, erfarenheter och sätt att vara. Istället för att försöka stöpa din personlighet för att kunna göra de bilder du vill ha, så mejslar du ut ett berättarjag och ser istället hur detta jag skulle vilja uttrycka sig i fotografisk bild. 

Baserat på över trettio års arbete som fotolärare är min erfarenhet att fotografisk utveckling ofta följer följande mönster: 

  1. Vilken sorts bilder vill jag ta? I det här stadiet känner vi oss ofta inspirerade. Vi har sett en viss typ av bilder som berört oss på något sätt, och frågan uppstår om även vi skulle kunna ta bilder av den här typen. (Läs mer om mimetiskt begär i veckobrev nummer sju.) 
  2. Hur tar man sådana bilder? Nu går vi en kurs, eller läser intervjuer med fotografer som lyckas ta just den här typen av bilder. Hur gör dom egentligen? 
  3. Vilken typ av personlighet behöver jag? Och när vi gjort det, så står det klart att det krävs vissa personliga egenskaper för att kunna göra den här typen av bilder. En gatufotograf måste vara modig, en landskapsfotograf tålmodig, en stillebenfotograf noggrann, en porträttfotograf social och så vidare. 

Resultatet blir att du försöker forma din personlighet, så att den ska fungera med din valda genre eller stil. Och det kan väl fungera ibland (och ibland inte). Men idén om berättarjag vänder på processen. 

  1. Vem är det som ska fotografera? Kan jag forma ett berättarjag utifrån en utvald uppsättning av personliga egenskaper, värderingar och erfarenheter? Det här berättarjaget ska inte spegla hela dig (det vore omöjligt), utan bara vissa aspekter. Som till exempel ditt behov av att provocera. Eller din nyfikenhet på naturen. I det här stadiet tänker du inte ett dugg på bilder. 
  2. Hur kan detta berättarjag uttrycka sig? Om du valt ut en otålig sida av dig själv, så förstår du att den förmodligen behöver få arbeta snabbt och intuitivt. Till exempel. Och vad vill det här berättarjaget rikta kameran mot? 
  3. Hur blir bilderna? När du är framme vid att faktiskt ha bilder, så blir du förhoppningsvis lite överraskad. Du har parat ihop några utvalda aspekter av dig själv med ett visst motivområde, och nu får du se vad resultatet blev av det mötet. 

Att skapa berättarjag är ett sätt att försöka utveckla en fotografisk stil utifrån och in. Du kan naturligtvis göra hur många olika berättarjag som helst. 

Den poetiska dokumentärbilden

  • Söndag 13 februari 2022 klockan 10:00
  • Onsdag 16 februari 2022 klockan 18:00

När många av oss tänker på "poetiska" fotografier så ser vi framför oss måleriskt fotografi, som hämtat sina influenser ur den fotografiska rörelse som kallas piktorialismen (som störst ca 1880–1915). Men det finns också en helt annan typ av fotografisk poesi — en som lånar sin form från dokumentärfotografiet.

Innehåll

Ordet dokument härstammar från latinets documentum, som betyder "lärorikt exempel". Det ordet är i sin tur bildat med utgångspunkt från ordet docere, som betyder "lära, undervisa".

När vi vanligen talar om dokmentärfotografi menar vi i allmänhet en genre vars syfte är att öka läsarens kunskap och förståelse för det skildrade ämnet. Därför anses det viktigt att fotografen är sanningsenlig och förhåller sig relativt objektiv till sina ämnen. Det läsaren vill lära sig är inte vad en specifik fotograf tycker om ett visst ämne, utan om ämnet i sig.

Länge stod dokumentärfotografiet i stark kontrast till konstfotografiet. Det dokumentära var instrumentellt och nyttigt, medan det konstnärliga var framförallt uttrycksfullt och njutningsfullt. Det konstnärliga bildspråket skilde sig på många sätt från det dokumentära. Bilderna var ofta renare och tydligare, och motiven var ofta symboliska och hade många gånger romantiska associationer.

Men på 1960-talet hände det någonting. Unga fotografer började fotografera i vad som dittills beskrivits som "dokumentär stil" (rakt på sak, ingen dramatisering, ingen idealisering, hög detaljrikedom) utan att ha en instrumentell avsikt. Och där någonstans läggs grunden till ett förhållningssätt som skulle kunna beskrivas som poetisk dokumentär, och ibland kommer nära den estetik som brukar kallas deadpan.

Så här är en fråga till dig inför seminariet: Kan du ibland drabbas av "poetiska stämningar" (eller vad man ska kalla det) vid åsynen av det helt vanliga och banala? Vad är det i sådana fall som utlöser en sådan reaktion? Skulle du kunna fånga det i fotografisk bild? Har du försökt?

Mellan avbildning och abstraktion

  • Söndag 13 mars 2022 klockan 10:00

En av fotografiets viktigaste styrkor är förmågan att avbilda världen med stor precision. Samtidigt är en bild — även en fotografisk — en abstraktion av verkligheten. Abstraktionen kan dras så långt att bildens avbildande kvaliteter helt försvinner. Men i balansen mellan avbildning och abstraktion — vilka faktorer avgör vad som är "lagom"?  

Djupläsning av bilder

  • Söndag 10 april 2022 klockan 10:00

Fotografier anses vanligen vara ett snabbt medium. Snabba att producera, snabba att konsumera. Men vissa typer av fotografi kan växa enormt genom en ihärdig djupläsning. Så ta en paus från instagram och följ med på en resa in i djupläsningens värld.

Deadpan och "forensic style"

  • Söndag 15 maj 2022 klockan 10:00

"Deadpan" betyder "uttryckslös", och de senaste 2–3 decennierna har deadpan-estetiken haft stora framgångar inom konstfotografin. Men vilka är de minsta gemensamma nämnarna för bilder vi kallar "deadpan", och vilken effekt har stilen på läsaren?

"Blandade känslor" — den komplexa gestaltningen

  • Söndag 12 juni 2022 klockan 10:00

Varje elev som studerat fotografi på lite högre nivå har fått lära sig vikten av gestaltning och hur gestaltning kan användas för att ge liv åt känslor och värderingar. Det finns många tips och tricks för hur vi ska göra bilder gladare eller mer sorgliga, men hur kommer vi med fotografisk gestaltning åt de där känslorna som ligger någonstans mittemellan? Hur gestaltar vi till exempel "bitterljuvt" i fotografisk form?

Livet i det offentliga rummet som motiv

  • Söndag 17 juli 2022 klockan 10:00

Gatufotografin, eller "street", har fått ett uppsving de senaste åren. I det här seminariet belyser vi fotografering av människor i det offentliga rummet ur flera olika synvinklar — trender, moral och juridik.

Sammanhanget avgör läsningen — om Flussers tre kanaler

  • Söndag 21 augusti 2022 klockan 10:00

Dagstidning, reklamskylt eller konstutställning — om hur bildens betydelse förändras med sammanhanget. Tillsammans går vi djupare ner i Vilém Flussers idéer om de tre olika typerna av distributionskanaler för fotografi.

Att få bilder att arbeta tillsammans

  • Söndag 18 september 2022 klockan 10:00

Från enkla diptyker till fotoböcker och utställningar — vilka faktorer påverkar hur olika bilder påverkar varandra och bygger en helhet.

Ett liv i en bild

  • Söndag 16 oktober 2022 klockan 10:00

Om storytelling och narrativ i modernt konstfotografi och reklam.

"Signaturen" i det personliga bildspråket

  • Söndag 20 november 2022 klockan 10:00

En "signatur" i fotosammanhang är inte att fotografen signerat sin bild med en namnteckning, utan tvärtom att det inte behövs skrivas någonting, eftersom bildspråket är så typiskt en viss upphovsperson. Signaturen kan sitta i en teknik, i ett visst sätt att komponera, i ett särskilt typiskt motivval.

Att fånga en själ — om det fotografiska porträttet

  • Söndag 18 december 2022 klockan 10:00

Det enda ett fotografi kan återge är reflekterat ljus, men ändå vill många inte ge upp tanken på att "fånga en själ" i ett porträtt. Går det? Och i sådana fall — hur går det till?