Välkomna tillbaka, hjärnhalvor

Du som hunnit leva ett tag kanske minns att hjärnhalvor var en stor grej på 1980-talet och en bit in på 1990-talet. Den ena populärvetenskapliga boken efter den andra kom ut, mest spridd i Sverige var förmodligen Betty Edwards Teckna med högra hjärnhalvan (1982). Storyn var att vänster hjärnhalva är logisk, metodisk och fokuserad, medan höger hjärnhalva ser världen som en helhet och ett samspel. Vänsterhalvan är platsen för logik, förnuft och språk, högerhalvan är kreativ, flummig och kan förstå underliggande meningar genom att läsa mellan raderna.

Sen hände det som så ofta när vetenskapliga rön får stort genomslag: teorierna kidnappades och fördummades av diverse inspirationsföreläsare och managementkonsulter. Folk började tillskriva varandra egenskaper som "vänsterhjärnhalvade" och "högerhjärnhalvade". Till slut kände några hjärnforskare sig tvungna att påpeka att fullt så enkelt var det inte, varpå den stora publiken tappade intresset och drog vidare till nästa snackis. För mig var dock forskningen kring hjärnhalvorna ett bra verktyg för tänkande. Bland annat hjälpte det mig att förstå skillnaden mellan analys och syntes i bildläsning.

Således är det med förtjusning jag de senaste åren noterat att kunskapen om hjärnhalvorna är på väg att plockas upp igen, och det kan vi i mångt och mycket tacka psykiatrikern och författaren Iain McGilchrist för. I höstas översattes hans bok The Master and the Emissary till svenska (Mästaren & budbäraren, Fri Tanke förlag, 2023). Iain McGilchrist ägnade tjugo år åt att skriva boken. Han gick igenom enorma mängder forskning och fick en överblick som få före honom tillägnat sig. Det är hopplöst för mig att försöka sammanfatta 650 sidor i några få meningar, men här är några saker som McGilchrist kommer fram till:

• Varje människa har två medvetanden. Normalt upplevs de som ett medvetande, men dualiteten blir extremt tydlig hos personer som på kirurgisk väg fått förbindelsen mellan hemisfärerna kapad (vilket varit en metod för att behandla extrem epilepsi). Till exempel kan dessa personer inte lägga enkla pussel om de fått använda båda händerna eftersom högerhanden, som styrs av vänstra hjärnhalvan, hela tiden saboterar för vänsterhanden som genom sin koppling till den högra hjärnhalvan vet hur pusslet ska lösas. Om personen ombeds att endast använda vänsterhanden så löser den pusslet på nolltid. Det är som om två olika personligheter bor i samma kropp.
• Idealet är att hjärnhalvorna samarbetar i harmoni, men den kultur en människa växer upp i styr vilket medvetande, vilket sätt att se världen, som belönas mest. I västvärlden har saker som hör till den vänstra hjärnhalvan länge ansetts viktigare och mer sanna. Därför har vi i det moderna samhället inte lyckats utveckla en helhetssyn på tillvaron, och istället fokuserat på mätbara mål som till exempel tillväxt.
• Vänster hjärnhalva vill gärna att världen ska vara svartvit, utan nyanser. Den tycker om att sortera och namnge företeelser, stoppa dem i olika fack. Höger hjärnhalva är mer intresserad av relationer mellan olika objekt än objekten i sig.

Det här har också att göra med bildläsning. En person som tittar på bilder genom den vänstra hjärnhalvans filter vill gärna ha en förklaring, helst i form av hårda data, varför den ena bilden är bättre än den andra. En sådan datapunkt kan vara bildens pris, att den var först i sitt slag, vilket material den är gjord av och så vidare. Den version av ditt medvetande som är kopplat till vänster hjärnhalva vill kunna sätta ord på och mäta en bilds kvalitet. Klarar den inte det så är den inte heller bra.

När du tittar på bilder i den verklighet som skapas av höger hjärnhalva så behövs inga förklaringar. Bilden kan sätta dig i kontakt med delar av din verklighet som det faktiskt inte finns ord för, men som inte är mindre verkliga eller viktiga för det.

Det finns många tecken på att hjärnhalvorna ibland rent av motarbetar varandra, som om de kämpar för dominans. Iain McGilchrist beskriver exempel på personer vars kreativitet blomstrat efter att de drabbats av en stroke i vänster hjärnhalva, som om en spärr plötsligt släppt. Det finns ett tedtalk där hjärnforskaren och författaren Jill Bolte Taylor beskriver hur hon själv förändrades när hon drabbades av en stroke i vänster hjärnhalva 1996. Väl värt sina 18 minuter om du är lika intresserad som jag av hur din personlighet skapas.

Visa ditt sommarprojekt på Bildspråkets seminarium

Om lite drygt två veckor är det seminarium här på Bildspråket igen, öppet för alla silver- och guldmedlemmar. Då är det avstämning av sommarprojekt, och du är varmt välkommen att dela med dig av vad du håller på med. Läs mer här.

XXXI: Work in progress

Söndag 14 juli 2024 kl 10.00.

BildspråketGöran Segeholm

En sådan som fotograferar

Vecka 27: Samma objekt, olika platser

Bakgrund till övningen

Du kanske inte märker några häpnadsväckande resultat av denna lilla övning, men det är som med att träna på gym. Du ser aldrig från dag till dag att du blir starkare, men till slut är du det ändå.

Veckans poddutgrävning: Hannah och Göran sågar Elisabeth Ohlson Wallin

Det kan vara så att kommentarsfältet till det här avsnittet är intressantare än själva avsnittet. Hannah och Göran upptäcker att det är svårt att ge negativa omdömen om en etablerad fotograf.

🎙️ 87: Elisabeth Ohlson Wallin — Vad är det vi missar?

Hannah Goldstein och Göran Segeholm ser Elisabeth Ohlson Wallins utställning ”Ack Sverige, du sköna” på Galleri Kontrast i Stockholm, och kommer ut lätt omskakade. Men kanske inte av rätt skäl.

BildspråketGöran Segeholm