Ett vänskapligt skämt blev ett av fotovärldens mest spridda citat

Av olika skäl kom jag att tänka på ett populärt och ofta återgivet citat av Henri Cartier-Bresson: »sharpness is a bourgeois concept« (ungefär; skärpa är ett småborgerligt koncept).

Storyn går tillbaka till den 4 juli år 2000, då Cartier-Bresson på uppdrag av magasinet Vanity Fair fotograferade mode- och reklamfotografen Helmut Newton i en park i Paris. Vid den här tiden hade Cartier-Bresson fyllt 91, och han var inte lika stadig på händerna som förr. Några av bilderna blev ganska suddiga, och det var i samband med det han ska ha sagt till Newton att »sharpness is a bourgeois concept«. Förmodligen mest för att skoja bort det, vänner emellan. Henri Cartier-Bressons tendens att skämta och säga provocerande oneliners var omtalad.

Hursomhelst landade det väl hos Newton. »Jag tyckte det var helt underbart«, sa han senare i en intervju (Newsweek 1 juni 2003). Från den texten spreds citatet som en löpeld, och så kom det sig att ett uttalande som från början förmodligen var avsett som ett privat skämt, som ett vänskapligt gnabb, blev ett av fotovärldens mest upprepade citat.

Relationen mellan Helmut Newton och Henri Cartier-Bresson var inte helt okomplicerad, i varje fall inte för Newtons del. Deras praktiker skiljde sig enormt. Med teknisk perfektion (och skärpa!) fotograferade Helmut Newton noggrant iscensatta motiv ägnade att kittla fantasin, ofta med erotiska inslag. Henri Cartier-Bresson iscensatte ingenting, han skildrade världen som den mötte honom och var obrydd om teknisk perfektion. Newton fotograferade särskilt utvalda människor vars jobb det var att bli fotograferade. Cartier-Bresson fotograferade mest vanligt folk, och när kan tog porträtt av kända personer så framställde han dem inte som förmer än andra.

När de träffades första gången på 1970-talet kände uppfattade Helmut Newton att Henri Cartier-Bresson såg ner på honom. Uppenbarligen tog det honom, för några år senare sa han i en teveintervju att han älskade Cartier-Bressons bilder, men att han inte trodde att uppskattningen var ömsesidig.

Kort därefter fick han ett vykort från Henri Cartier-Bresson med texten »I like you very much«.

Cartier-Bresson och skärpan

Men även om citatet om skärpa och småborgerlighet inte var formulerat med djup och allvar, så speglar det ändå Cartier-Bressons hållning ganska bra. Han satte alltid innehållet, ögonblicket och kompositionen framför tekniken, oavsett det var ett överdrivet fokus på skärpa eller en svaghet för avsiktlig oskärpa. Det framgår särskilt tydligt i texten Det avgörande ögonblicket från 1952:

»Jag roas ständigt av den idé som vissa människor har om fotografisk teknik – en idé som visar sig som ett omättligt begär efter skarpa bilder. Är detta en passion sprungen ur besatthet? Eller hoppas dessa människor att genom denna trompe l’oeil-teknik¹ komma närmare verkligheten? I båda fallen är de lika långt borta från det verkliga problemet som den tidigare generation som brukade förse alla sina fotografiska anekdoter med en avsiktlig oskärpa som ansågs vara ›konstnärlig‹«.

Henri Cartier-Bresson, ur The Decisive Moment, 1952

fotnot

1) trompe l'oiel; konstnärliga tekniker som syftar till att vara så verklighetstrogna att de »lurar ögat«.

Citatmaskinen

Vecka 1

»Vi skiljer konsten från livet. Men livet är konst.«

Henri Cartier-Bresson, från en intervju i Newsweek, juni 2003.

Jo, jag tänkte att i år ska vi ha en citatserie här i Bildspråkets veckomejl. Jag hade tänkt att börja med »skärpa är ett småborgerligt koncept«, som jag skriver om ovan, men under researchen ramlade jag på det här, som kommer ungefär från samma tid. Det är från en av de sista intervjuerna som görs med Henri Cartier-Bresson, vid tiden 94 år gammal.

För dig som är med i Bildkalaset

Senare idag får du äntligen en länk till alla de bearbetade bilderna. Titta och tänk, så pratar vi om resultatet vid seminariet den 19 januari.