Mats Wiksten: »Jag jobbar gärna sju dagar i veckan«

Jag vet inte hur det är nuförtiden, men när jag började fotografera på allvar 1980 så var fotohandlarna viktiga personer. Jag och mina vänner drog mellan butikerna i Stockholm och pratade teknik, fyndade begagnade kameror, ångrade oss, sålde dem och prövade någonting annat. Vi diskuterade för- och nackdelar med olika typer av film, fotopapper och kemikalier. Fotovärlden var omgiven av mystik och mytologi, och vissa butiker var titthål in till den etablerade fotovärlden. Fotohandlaren som diskuterade brännvidder med oss, hade kanske också diskuterat brännvidder med Hans Gedda. I förbifarten nämndes något som Christer Strömholm sagt någon gång, och att den eller den fotografen en gång varit assistent till Irving Penn.

Fotobutikerna var också vår enda chans att känna på de legendariska kamerorna som vi inte hade råd med — leicorna och bladarna. Vi ville ta in allt, känna tyngden av varje ljusstarkt objektiv i handen, titta genom varje sökare. För att inte nöta ner personalen helt gick vi rundor till alla butikerna i stan — Schönherrs, Kungsholms foto, Kameradoktorn, Kamerahuset, YFO, Gunnar Olssons och allt vad de hette. Vi letade efter begagnatfynd och läste storögt på anslagstavlorna om yrkesfotografer som sökte assistenter och utställningar som var på gång. Och vi pratade länge med de fotohandlare som tycktes stå ut med oss trots att vi sällan köpte något mer än film och fotopapper.

Idag är det annorlunda. Min nyfikenhet på kameror har minskat. När jag ska köpa ett objektiv baserar jag oftare mina beslut på youtuberecensioner än på diskussioner med fotohandlare. När allt blev digitalt i början av 2000-talet behövde jag inte längre regelbundet köpa film. Så jag hänger inte så mycket i fotobutiker längre. Men om jag hänger kvar en stund efter att ha fyllt på med skrivarbläck (mitt vanligaste inköp nuförtiden), så är det på Kameradoktorn på Birger Jarlsgatan. Anledningen är Mats Wiksten och hans medarbetare. Det är Mats jag ser framför mig när jag tänker »fotohandlare« idag. Han är lätt att minnas. Mats tar plats, skojar, tar sig tid att småprata med dem som vill.

Han är en institution. Ur mitt perspektiv har han alltid funnits där. Bokstavligen, för Mats började jobba i fotoaffär samma år som jag började fotografera på allvar. Han var sexton, jag nitton.

Så när jag vill se fotovärlden ur en fotohandlarens perspektiv så är det självklart att jag ber att få komma hem till Mats. Väl där upptäcker jag att det är fler som han gjort intryck på. I lägenheten i Aspudden är väggarna fulla av bilder som han fått som gåvor av kunder under sina 44 år i yrket.

Seminarium: Svartvitt eller färg?

Nästa onlineseminarium blir av den 15 september, och då handlar det om bildbehandling – närmare bestämt den eviga frågan om svartvitt eller färg.

Men för att det ska bli ett riktigt bra seminarium skulle jag behöva din hjälp. För att belysa ämnet vill jag göra olika varianter av några bilder, och jag arbetar hellre med någon annans råfiler än mina egna.

Så om du vill bidra till ett bra seminarium, skicka in några råfiler redan idag. Deadline är onsdag den 11 september.

Bildspråkets seminarier är öppna för alla silver- och guldmedlemmar.

En sådan som fotograferar

Vecka 35: Arbete

Ur poddarkivet

Året är 2014 och Göran går på gala och träffar Anna Strand och Matilda Plöjel precis när de vunnit Svenska Fotobokspriset 2014.