Komposition? Nej tack.

Min vän M har en tunn rynka som går lodrätt från pannan rakt ner mellan ögonen. Idag är den mer markerad än vanligt. M är frilansande yrkesfotograf sedan trettio år, jobbar mycket åt myndigheter och organisationer. Just nu är det lite dåligt om uppdrag, men det är inte därför han ser bekymrad ut. Han tänker på en ny typ av önskemål som allt fler uppdragsgivare börjat ställa.

– Numera vill dom ha bilder som går att beskära hur som helst, säger han. Det ska vara så mycket luft runt motiven att det går att göra en bild till stående, liggande eller kvadratiskt format. Samma bild ska fungera i alla möjliga sammanhang – stående i mobilen, liggande på webben, extra stort på en vepa med utrymme för text i bilden.

Tung suck.

– Flera av mina kunder har till och med skrivit in det i sina bildpolicys, fortsätter M. Att de inte vill ha komponerade bilder.

Min vän är, precis som jag, skolad i att komponera i kameran. När vi började fotografera var det viktigt att ta tillvara varje litet silverkorn i negativet, helst skulle inget skäras bort. Vi lärde oss konsten att se och bedöma kompositionen i sökaren innan vi tryckte av. Komponera i steget.

– Hur ska man veta om en komposition blir bra innan man har sett den? klagar M.

Nu måste M lära om sig, sätta det viktigaste i mitten och backa eller zooma ut så att det finns massor av luft på alla sidor om huvudmotivet.

– Och samtidigt står i policyn att de vill ha »kort skärpedjup«, skrattar M1.

fotnot
  1. För er som inte fotograferar; M skrattar för att ju mindre huvudmotivet blir i bild, desto större blir skärpedjupet. Bästa sättet att minska skärpedjupet är att gå närmare.

Fotodagbok – seminarium 23 mars

Har du gjort en fotodagbok någon gång? Det är lika roligt att göra den som att bläddra i den tio år senare.

Söndag 23 mars är det seminarium här på Bildspråket, och denna gång är ämnet just fotodagböcker. Min första bilddagbok gjorde jag för över fyrtio år sedan, sedan dess har det blivit en hel del. Nu arbetar jag första gången en som ska sträcka sig över hela året, och den är en källa till glädje nästan varje dag.

  • Hur gör man?
  • Vad är det egentligen en bilddagbok är tänkt att skildra?
  • Ska man sätta upp regler för sig själv? I sådana fall vilka?
  • Hur långa perioder är lämpligt att arbeta med?

Jag kan redan nu avslöja att seminariet avslutas med en uppmaning att göra din egen fotodagbok under april månad, och så tar vi upp ämnet igen den 18 maj då vi delar med oss av våra erfarenheter till varandra.

Bildspråkets seminarier är öppna för alla silver- och guldmedlemmar i Bildspråket.


Citatmaskinen

Vecka 10

»Ett material som riktar sig till ett diffust alla löper stor risk att tilltala just ingen.«

Jan Söderqvist, filmkritiker

Eftersom jag detta år ständigt letar intressanta citat så hittar jag dom överallt. Här är ett från i morse, i en filmrecension i Svenska Dagbladet.

Så sant som det är sagt.