Julia Peirone: »Bra konst länkar människor samman«

När jag tänker på begreppet samtidskonst så dröjer det inte länge förrän jag ser något av Julia Peirones fotografier för min inre syn. Alla tänker ju på begreppet »samtidskonst« på olika sätt, men jag tänker att det är konst som är så pass nyskapande att den ännu inte kunnat kategoriseras och skrivas in i historien.

Där befinner sig Julia Peirone. Hennes fotografi befinner sig inte i någon etablerad tradition. Jag tänker till exempel på hennes fotografier av unga tjejer i märkliga ögonblick. Jag känner att de betyder någonting för vår tid, men jag kan ännu inte sätta ord på exakt vad. Vi kommer att förstå det bättre med tiden.

Konst, när den är som bäst, är en sorts kollektiva drömmar. Och precis som med andra drömmar så drömmer vi ibland om sådant som har hänt, och ibland om sådant som vi anar kanske kommer att hända. Så uppfattar jag många av Julia Peirones bilder, som drömmar om någonting som fortfarande hänger på gränsen mellan medvetande och omedvetande.

Den här veckans veckomejl är ett samtal med Julia Peirone. Om du vill veta mer om Julia, varför inte börja på hennes hemsida.

Krasslig och långsam

Denna gång är veckomejlet kortare och senare än vanligt. Det beror på att jag är lite krasslig och långsam. Men på fredag kommer ett nytt mejl med lite nyheter för dig som är sugen på att sätta tänderna i vår bildbehandlingsfest som jag nämnt tidigare.

En sådan som fotograferar

Vecka 48: En dröm