91: Konst är teleportering.

Begreppet ”konst” är lika roligt att tänka på som det är svårt att greppa. När blir en bild ”konst”? Vad är konst för dig? Här är sjunde och sista delen i Bildspråkets sommarföljtong.

Göran Segeholm

10 aug 2023

Bildspråkets sommarföljetong, del 7 av 7

Tidigare delar

Introduktion

Folkkäre konstnären Ernst Billgren besvarade en gång frågan ”vad är konst?” med motfrågan ”vem bryr sig”.¹ Eftersom utmärkt konst har gjorts av folk med de mest skiftande uppfattningar om vad konst är, så spelar definitionen ingen som helst roll, resonerade Billgren vidare.

Det är sant att konstnärer knappast behöver kunna definiera ”konst” för att göra bra konst. Men ord finns för att vi behöver dem. Konstbegreppet skulle inte användas om vi inte behövde det för att formulera någonting viktigt. Somliga menar att konsten är särskilt viktig eftersom den ska ersätta all den religiösa mystik som gått förlorad i vår rationella, sekulariserade kultur.

Somliga av oss mår bra av att få prata om ”konst”. Problemet är att ordet är så fluffigt och elastiskt att vi lätt pratar förbi varandra när vi använder det. Frågan ”vad är konst?” har många svar.

Så nu sitter jag här i sommarskuggan på min bakgård och tänker på konst. Inte på bilder, skulpturer, installationer, happenings och performances, utan på själva begreppet. Vad vi lägger in i ordet ”konst”. När blir, till exempel, ett fotografi ”konst”?

I den här sommarföljetongen försöker jag reda ut de vanligaste definitionerna som jag uppfattar dem.

1) Vad är konst II (Langenskiöld förlag, 2011).

Del 7. Konst är teleportering.

När du kommer ut från biografen har det hunnit bli mörkt, och det har börjat regna. Världen är sig lik, men ändå inte. Du blinkar några gånger för att vänja ögonen vid kvällsljuset. Det känns som att du kommer tillbaka till det vanliga, men det har förändrats en smula. Du har en ny blick. Mannen som står och lutar sig mot väggen där, ser inte han lite ut som en spion? Och det där paret som håller varandras händer, hoppas att det går bättre för dem än för paret i filmen.

När en film på bio engagerar dig helt och fullt, så är det som att du teleporterar ditt medvetande till en annan plats, en annan tid. Filmens handling, visuella uttryck och ljud förmår att engagera dig så fullkomligt att du glömmer dig själv för en stund. Din kropp har befunnit sig i biosalongen hela tiden, men ditt medvetande vandrar till andra platser. När du kommer tillbaka från filmens verklighet till din välkända vardag så hänger effekten kvar ett tag. Kanske har din upplevelse fått dig att känna dig trygg och lugn, kanske har den väckt din nyfikenhet och vilja till utveckling.

Så fungerar även konst när den är som bäst, oavsett du går på en utställning, tittar på konst i en kyrka eller läser en fotobok. Konsten tar dig till en annan plats (till exempel landskapsmotiv), en annan tid (till exempel historiska motiv) eller en annan sfär (till exempel religiösa motiv). Ibland rent av in i en annan människas huvud (expressiv konst), så att du får en skymt av hur världen kan se ut för någon annan.

När konsten lyckas svepa med dig kan upplevelsen ibland bli så stark att världen ser annorlunda ut när du kommer tillbaka.

Men världen är densamma. Du är det inte.

Vad tycker du?

Om du intar ståndpunkten att konst är teleportering nästa gång konstdiskussionen tar fart på familjemiddagen — räkna med följande för- och nackdelar:

➕ Fördelar

Du kan förklara att konstens funktion är en slags konstruktiv eskapism.
Du blir medveten om att konst bara ger sitt bästa till den som skänker konsten sin fulla uppmärksamhet.
Ett konstverk, en bok eller en utställning varar längre för dig än för många andra.

➖ Nackdelar

Du får inte ut så mycket av att slötitta på konst.
Gränsen mellan ”konst” och annan kultur — som till exempel film, teater och konserter — blir suddig och svår att formulera.
Med attityden att konst är teleportering så tar det lång tid att ta in varje konstverk, så du hinner inte se lika mycket som andra.

P.S.

Precis när jag skrivit klart den här texten läste jag Jenny Maria Nilssons intressanta recension av Ragnar Kjartanssons utställning Epic Waste of Love and Understanding på Louisiana i Danmark. J M Nilsson är motvilligt imponerad av utställningen, och så här avslutar hon texten:

På hemvägen blir jag fast i Skånetrafiken i timmar och får tillfälle att tänka: Vad var så bra? Samma som alltid, vad Schopenhauer definierade som det estetiska momentet; en liten bit av Nirvana, en stunds befrielse från egot och kontakt med alltet.

Precis så. Teleportering.

Veckans bildradiorepris:

Om kreativitet med illustratören Maja Larsson. Vi går särskilt in på skillnaden mellan att skapa fotografiska bilder och andra bilder.

På den här sidan ser du samtliga avsnitt som är återpublicerade så här långt.

Vad har du att säga om människans relation till bilen?

Var med i månadens utmaning. Deadline fredag den 1 september klockan 08:00.

Nästa seminarium: Gör du konst?

Varje månad håller vi ett seminarium här på Bildspråket för att hjälpa varandra att tänka kring något ämne som rör bild och kreativitet.

Nästa gång vi ses är den söndagen den 20 augusti klockan 10:00, och då ska det handla om huruvida du tänker att du gör konst eller något annat. Och om du kommer fram till att du gör konst, vågar du säga det högt?

Öppet som vanligt för alla silver- och guldmedlemmar. Seminarierna bygger på samarbete. Du kommer inte enbart för att lyssna, utan också för att stöta och blöta frågorna tillsammans med andra.

Veckomejl