88: Konst är en utmaning.
Bildspråkets sommarföljetong, del 4 av 7
Tidigare delar
Introduktion
Folkkäre konstnären Ernst Billgren besvarade en gång frågan ”vad är konst?” med motfrågan ”vem bryr sig”.1 Eftersom utmärkt konst har gjorts av folk med de mest skiftande uppfattningar om vad konst är, så spelar definitionen ingen som helst roll, resonerade Billgren vidare.
Det är sant att konstnärer knappast behöver kunna definiera ”konst” för att göra bra konst. Men ord finns för att vi behöver dem. Konstbegreppet skulle inte användas om vi inte behövde det för att formulera någonting viktigt. Somliga menar att konsten är särskilt viktig eftersom den ska ersätta all den religiösa mystik som gått förlorad i vår rationella, sekulariserade kultur.
Somliga av oss mår bra av att få prata om ”konst”. Problemet är att ordet är så fluffigt och elastiskt att vi lätt pratar förbi varandra när vi använder det. Frågan ”vad är konst?” har många svar.
Så nu sitter jag här i sommarskuggan på min bakgård och tänker på konst. Inte på bilder, skulpturer, installationer, happenings och performances, utan på själva begreppet. Vad vi lägger in i ordet ”konst”. När blir, till exempel, ett fotografi ”konst”?
I den här sommarföljetongen försöker jag reda ut de vanligaste definitionerna som jag uppfattar dem.
1) Vad är konst II (Langenskiöld förlag, 2011).
Del 4. Konst är en utmaning.
Du är omgiven av svar. Vart du än vänder dig så finns det alltid någon som vill berätta hur det är. Denna ort är det bästa turistmålet! Så blir du av med hängmagen inför sommaren! Denna produkt är världens bästa i sitt slag! Det gäller även mycket av konsten genom historien. Det stora flertalet av världens bilder är skapade utifrån en medveten eller omedveten agenda. Bilder har använts för att idealisera och demonisera sina motiv, allt beroende på beställarens intentioner.
Jo, svar finns det gott om. Men ibland skulle du hellre vilja ha frågor. Utmanande frågor som pockar på ett genomtänkt svar. Frågor som inte är retoriska. För när du försöker besvara frågor som inte har självklara, absoluta svar så lär du känna dig själv. Du tvingas tänka nya tankar. Vad är det att vara man? Att vara kvinna? Skulle ditt liv varit annorlunda om du fötts med en annan färg på huden? Till vilken gräns är du beredd att respektera andra livsåskådningar än din egen? Vilket pris är du beredd att betala för din välfärd? Vilket pris är du beredd att låta andra betala för din välfärd?
Konst och litteratur som bjuder in sina läsare att tänka själva har funnits lika länge som konsten och litteraturen själv. Men under 1900-talet har den idéburna, konceptuella, konsten tagit allt större plats. Istället för att slå fast, så öppnar den konceptuella konsten för en dialog mellan betraktaren och verket. Observera att jag skriver verket, inte konstnären. Om det är en dialog med konstnären du vill ha, så behövs ingen konst.
Många tycker att konstens viktigaste funktion är att vara en spegel av samhället och tidsandan, och ett sätt för oss att identifiera vilka frågor som är viktiga att ställa just nu. Runt omkring oss pågår ständigt en idéernas kamp. Gammalt mot nytt. Kollektiv mot individ. Land mot stad. Vänster mot höger. Och ovanpå detta så har många människor helt egna teorier för att förklara och förstå verkligheten — ibland byggda på kunskap, ibland på fantasier. Konstens förmåga att träna vårt tänkande kanske aldrig varit lika viktig som nu.
Det finns flera argument för att konstens främsta funktion bör vara att hjälpa betraktaren att formulera nya frågor:
- Det estetiska uttrycket som tidigare var konstens kärna har blivit en produkt bland andra – idag är vi ständigt omgivna av bilder med uttrycksfull och vacker estetik. Det räcker inte längre att konsten är estetiskt intressant.
- Den programmatiska konsten (konst med en agenda — att konstnären gör en utställning som har som mål att påverka besökarnas tankar och känslor i för förutbestämd riktning) är blott en påverkanskampanj bland tusentals andra. Det finns ingen anledning att kalla det för ”konst” när verken reduceras till illustrationer av färdigtänkta idéer.
- Av detta följer att konstscenen bör vara fredad från kommersiella och specifika politiska intressen. Istället ska den vara en plats där konstnärer kan ställa öppna frågor, som besvaras individuellt av var och en i publiken.
- Vi minns det vi processar. Tankeväckande konst blir mer minnesvärd än annan konst.
Vad tycker du?
Om konst är en utmaning, så är dess funktion att träna ditt tänkande. Konsthallen blir ett gym för hjärnan.
Om du tar den här ståndpunkten nästa gång du diskuterar konst på familjemiddagen — räkna med följande för- och nackdelar.
➕ Fördelar
- Det blir svårt för andra att provocera dig när du är beredd att se allt som en utmaning.
- Konst får en viktig funktion, och blir myckt mer än underhållning eller samlarobjekt för välbeställda.
- Eftersom du ständigt tränar ditt tänkande, så blir du bättre på att tänka.
➖ Nackdelar
- Du kanske missar viktiga dimensioner hos konsten om du bara ser den som träning för tänkandet.
- Det är svårt att komma överens om huruvida ett konstverk ställer ”intressanta frågor” eller inte. Det beror på betraktaren.
- Konceptuell konst ställer stora krav på sin publik, och kan därför upplevas som exkluderande.
Nästa vecka tittar vi närmare på ställningstagandet Konst är en upplevelse.
Veckans bildradiorepris: Vardag
Utforskningen av arkivet fortsätter. Vi är framme vid midsommar 2012, och jag och Hannah pratar om precis allt möjligt. Som vanligt tillgängligt för alla betalande prenumeranter.
På den här sidan ser du samtliga avsnitt som är återpublicerade så här långt.
Söndagens seminarium på video
I söndags var det seminarium, och nu finns videon tillgänglig för den som är inloggad som silver- eller guldmedlem. Länk nedan.