11: Handla för handlingens skull

Bildspråket är igång på riktigt. Jag är så glad för alla som är med. När jag skriver det här har jag haft feedbackgenomgångar med alla deltagare som går i mina grupper, och det har väckt några tankar om att träna fotografi.

Nyckeln till att genomföra ett framgångsrikt träningspass, är att glömma att du genomför ett träningspass. Om du gör träningspasset för att du vill ha gjort träningspasset, så är du inne på fel spår.

Glöm att du tränar för att lära dig någonting som du har nytta längre fram. Glöm alla tankar på framtida belöningar i form av beröm från lärare och kurskamrater.

Försök istället att hitta till en mental attityd där du kan låta genomförandet vara sin egen belöning. Ta dig till en plats i ditt inre där du blir så uppslukad av uppgiften att du kan vara helt och hållet här och nu. Gå djupt.

Den autoteliska upplevelsen

Det finns ett ord för tillståndet som du söker. Den ungerske psykologen Mihaly Csikszentmihalyi, han som myntade det psykologiska begreppet flow, kallar det för den autoteliska upplevelsen. Auto betyder "själv", telos betyder "mål". Så här skriver han i boken Flow — den optimala upplevelsens psykologi från 2003:

Den autoteliska upplevelsen lyfter livet till en annan nivå. Alienationen ger vika för engagemang, ledan övergår i njutning, hjälplöshet förvandlas till en känsla av kontroll och den psykiska energin sätts i arbete för att förstärka självkänslan istället för att slösas bort på yttre målsättningar. När upplevelser är belönande i sig själva, rättfärdigar livet sig själv i nuet istället för att hållas som gisslan för hypotetiska framtida vinster.

Vissa människor är bra på att göra om plikter till autoteliska upplevelser. Den, ur ett perspektiv, betungande uppgiften att laga middag inför en släktträff kan genom en enkel attitydförändring förvandlas till en givande kulinarisk workshop.

Som små barn är vi särskilt duktiga på det här. Den dagliga promenaden till förskolan kan bli en spännande upplevelse, i sig värd ansträngningen att kränga på sig overall och kängor. De flesta lekar är autoteliska upplevelser — tillfredsställelsen av att bygga ett enormt högt torn av klossar tjänar inget annat syfte än att skänka glädjen av att bygga ett enormt högt torn av klossar.

Sedan växer vi upp, och alla runtomkring oss säger att vi ska arbeta för framtida belöningar. I skolan lär vi oss inte för att det är fantastiskt roligt att lära sig saker, utan för att vi ska få ett jobb. När vi väl fått vårt jobb så arbetar vi inte för att det är tillfredsställande att arbeta, utan för att vi ska få trygghet. När vår tidigare platta mage blir en välfärdskula så börjar vi träna fysiskt, men inte för att det är givande för stunden att träna, utan för att vi ska leva längre och kunna attrahera en ny partner om den nuvarande skulle lämna oss.

Allt detta fokus på framtida belöningar förstör på sikt din förmåga att vara tillfreds med nuet. Därför kräver jag av mina fotoelever att de inte ska genomföra träningspass för att visa hur duktiga de är. Och de ska inte heller tänka på hur duktiga de kommer att bli när de väl plågat sig igenom alla övningar jag föreslår.

Jag säger: hitta till ett läge där du gör det du gör för att du vill göra det. Förlora dig i det. Stäng av mobilen och gå på djupet. Gå så djupt du kan, skapa en autotelisk upplevelse åt dig själv. Det är du värd. Det mår du bra av.

Jag avrundar med ett citat från psykologen Viktor Frankl, ur den bok om lycka som han skrev efter att ha tillbringat fyra år i nazistiska koncentrationsläger under andra världskriget.

"Sträva inte efter framgång — för ju mer du inriktar dig på framgången, desto säkrare är det att den uteblir. Framgång är nämligen lika lite som lycka någonting som kan eftersträvas. Den måste komma av sig själv, och det gör den endast som en icke åsyftad bieffekt av det personliga engagemanget i en sak som är större än man själv, eller som en biprodukt till hängivelsen åt en annan människa."

Viktor Frankl, ur "Livet måste ha mening", 1946

Förra veckans utmaning var att fokusera på dagens viktigaste händelse, och göra en bild av det. Den här veckan ska vi göra precis tvärtom. Vad är det som inte händer, men som borde hända?

Det kräver mer fantasi och inlevelseförmåga att fotografera icke-händelser än händelser. Kanske är det någonting som aldrig blir lagat i din bostad. Eller ett projekt som är förberett, men som du inte kommer igång med.